Vad svårt det är att komma igång med en uppgift. När man väl kommer in i det så brukar det flyta på, men det är ju just det där med att börja med uppgiften som är så himla svårt. Jag ska skriva en essä för första gången i mitt liv och efter lite googlande om upplägget känns det inte som någon omöjlighet. Jag har ett ämne på essän, men nu måste jag komma på vilken inriktning jag vill ha i mitt skrivande. Jag måste också läsa i den litteratur som är relevant för uppgiften för att ha något att utgå ifrån när jag sedan skriver, men det innebär också att jag måste lista ut vilken litteratur som passar uppgiften. Jag vet ju att det kommer gå bra att skriva denna essä om jag bara kommer igång, men när man känner sig stressad, trött och godissugen är inte fokuset på topp. Jag funderar också på vart den här dagen har tagit vägen, vad har jag gjort idag? Tiden har bara sprungit iväg och nu är alltså klockan fem. Dags att komma igång med plugget nu kanske!

Är så otroligt lycklig just nu! Kan inte ens beskriva hur bra allt känns. Vet att jag inte skrivit på ett tag, men nu kände jag att det var dags att uppdatera lite.

 

I fredags förra veckan då det var alla hjärtans dag så berättar Marcus att han har en present till mig. Jag blir såklart jättenyfiken och när Marcus sträcker fram ett kvitto till mig blir jag lite fundersam, varför ger han mig ett kvitto? Medans jag vecklar ut kvittot så ser Marcus väldigt finurlig ut och när jag sedan ser att det är ett kvitto på förlovningsringar känner jag i hela kroppen och speciellt i magen hur lycklig jag blir. Jag frågar Marcus flera gånger om han är seriös (!) och han bara ler och nickar. Sedan frågar han om jag vill förlova mig med honom och jag börjar (på rikitgt) gråta av lycka! Gud vilken känsla! Visste ju att jag skulle bli glad den dagen Marcus skulle fria till mig, men det var så mycket bättre än vad jag kunnat fantisera om! Jag svarade självklart ja! Sedan i fredags har jag gått runt med fjärilar i magen och ett fånigt leende i ansiktet och varit så nyfiken som bara går på hur ringen ser ut! Det skulle ta en vecka innan vi kunde hämta ut ringarna och Marcus vägrade berätta hur dem såg ut, så när Marcus fick ett sms idag om att vi kunde hämta dem blev jag överlycklig! Äntligen skulle jag få se hur ringen såg ut. Vi åker dit och jag får se att ringarna verkligen är hur fina som helst. Superfina ringar i guld, som var alldeles lagomt tjocka och perfekt form. I graveringen står det: "Amor vincit omnia 100227" som betyder "Kärleken övervinner allt" och sedan våran årsdag. Var lite nervös när jag skulle testa om den passade, speciellt eftersom den såg så liten ut. Men när jag väl provar den så sitter den perfekt!

 

Jag är så lycklig med Marcus och jag hade inte kunnat få en bättre fästman!